Det är nästan ett år sen jag tävlade i klättring men nu tyckte jag att det var dags igen!
Jag har fått "go" från sjukgymnasten att köra på för fullt och det känns bra i kroppen =)
Jag kan träna ordentligt och rehaben kan nästan göras som ett styrkeprogram.
Jag känner själv när jag gör rätt och fel i övningarna och den där värken som jag haft i axel, skuldra och armar har blivit träningsvärk! =D
ÄNTLIGEN!
Man ska inte ropa hej för tidigt, och jag kan få en överansträngning igen. MEN, nu vet jag hur jag håller schack på kroppen bättre. Återhämtningen går snabbare, och jag kan äntligen börja ta i på träningarna igen.
Så, med allt det i bakhuvet och lite pepp från Emma bestämde jag mig för att anmäla mig till Purple Open. :)
En tjejtävling på Karbin där du under 3 timmar hade 30 problem att klättra. De 5 (vi blev 6st) tjejerna som klättrat flest gick vidare till final.
Det var ca 170 deltagare och jag hade ingen aning om vad som var bra eller dåligt gällande antal klättrade problem, mest för att jag inte har någon aning om vart jag ligger formmässigt, men jag hoppades att det jag gjort skulle räcka till final - och det gjorde det!
Jag blev superglad över att få klättra en final, jag har saknat det så otroligt mycket!
Det är svårt att beskriva för någon, som tycker att tävlingar och finaler är jätteläskigt, vad det är som gör det så roligt.
Jag har också tyckt att det känts riktigt läskigt att tävla, men nu känner jag bara en glädje! ..och lite nervositet ;)
Och en längtan av att kunna träna och tävla igen!
Jag vet att det är på tävlingen det gäller, vare sig jag känner mig trött eller stark, så är det just då jag ska prestera, gärna på topp! :P
Detsamma gäller när man är ute på ett projekt, men, skillnaden är att projektet kan jag komma tillbaka till, tävlingen är bara just då! Det kommer ju en ny tävling i framtiden såklart.. men det är ju inte "samma" tävling :)
För mig är det både mentalt och fysiskt utmanande och jag gillar det.
Fast ännu roligare är att få umgås med alla sjysta tjejer i isoleringen och dela känslan med dom! :D
Jag är riktigt glad och nöjd över att ha klarat av ett kval på 2,5 timmar och sedan pressa mig själv på en final med 4 riktigt utmanande problem.
Jag är jätteglad över att ha kommit 2a och det var otroligt roligt att se Kajsa tävla och vinna (som jag i vanliga fall tränar då hon går klättergymnasium) :D
Nu ser jag fram emot att fortsätta min nyligen påbörjade träning och hoppas hoppas hoppas jag kan komma i form för en kort tävlingssäsong det här året. Jag vill ju följa med vårat för en gångs skull ganska stora gäng till VM i München i augusti.. :P
Utesäsongen är äntligen här också!! :D
Jag har fått "go" från sjukgymnasten att köra på för fullt och det känns bra i kroppen =)
Jag kan träna ordentligt och rehaben kan nästan göras som ett styrkeprogram.
Jag känner själv när jag gör rätt och fel i övningarna och den där värken som jag haft i axel, skuldra och armar har blivit träningsvärk! =D
ÄNTLIGEN!
Man ska inte ropa hej för tidigt, och jag kan få en överansträngning igen. MEN, nu vet jag hur jag håller schack på kroppen bättre. Återhämtningen går snabbare, och jag kan äntligen börja ta i på träningarna igen.
Så, med allt det i bakhuvet och lite pepp från Emma bestämde jag mig för att anmäla mig till Purple Open. :)
En tjejtävling på Karbin där du under 3 timmar hade 30 problem att klättra. De 5 (vi blev 6st) tjejerna som klättrat flest gick vidare till final.
Det var ca 170 deltagare och jag hade ingen aning om vad som var bra eller dåligt gällande antal klättrade problem, mest för att jag inte har någon aning om vart jag ligger formmässigt, men jag hoppades att det jag gjort skulle räcka till final - och det gjorde det!
Jag blev superglad över att få klättra en final, jag har saknat det så otroligt mycket!
Det är svårt att beskriva för någon, som tycker att tävlingar och finaler är jätteläskigt, vad det är som gör det så roligt.
Jag har också tyckt att det känts riktigt läskigt att tävla, men nu känner jag bara en glädje! ..och lite nervositet ;)
Och en längtan av att kunna träna och tävla igen!
Jag vet att det är på tävlingen det gäller, vare sig jag känner mig trött eller stark, så är det just då jag ska prestera, gärna på topp! :P
Detsamma gäller när man är ute på ett projekt, men, skillnaden är att projektet kan jag komma tillbaka till, tävlingen är bara just då! Det kommer ju en ny tävling i framtiden såklart.. men det är ju inte "samma" tävling :)
För mig är det både mentalt och fysiskt utmanande och jag gillar det.
Fast ännu roligare är att få umgås med alla sjysta tjejer i isoleringen och dela känslan med dom! :D
Jag är riktigt glad och nöjd över att ha klarat av ett kval på 2,5 timmar och sedan pressa mig själv på en final med 4 riktigt utmanande problem.
Jag är jätteglad över att ha kommit 2a och det var otroligt roligt att se Kajsa tävla och vinna (som jag i vanliga fall tränar då hon går klättergymnasium) :D
Nu ser jag fram emot att fortsätta min nyligen påbörjade träning och hoppas hoppas hoppas jag kan komma i form för en kort tävlingssäsong det här året. Jag vill ju följa med vårat för en gångs skull ganska stora gäng till VM i München i augusti.. :P
Utesäsongen är äntligen här också!! :D
No comments:
Post a Comment